Det här med att ha små barn…..hade glömt bort hur viktig sömnen är…;-) och ”Jag är gift – i hemlighet…”

Ja, lilla Alicia växer och sprudlar av energi :-)

Jättehärligt!

Men något jag hade glömt bort var hur man känner sig efter 1.5 års sömnlösa nätter. 😉 Visst ”går det ok” men jag ljuger om jag inte skulle erkänna att så lite sömn under så lång tid inte påverkar.

Jag har fått ge löftet till mig själv under 2017 – att våga säga nej….

😉

Något jag haft svårt för hela livet,. Utan jag tar gärna och gör ”för mycket” och lite till…

:-)

Så jag lovade mig själv under hösten, att sluta ”köra” slut på mig själv och slå i smärttaket hela tiden…och även om jag tycker det är himla roligt med socialt liv och träffa härliga människor  :-) – så har jag fått välja bort det en hel del framförallt när kylan kommer och nacken påverkas mer. Utan först lägger jag min energi på mina barn och att klara ut vardagen.

Och det är inte alltid et enklaste! :-)

Men att då få skumma meddelande från konstiga FB profiler  – falska profiler? – Jag måste säga att det är lite komiskt att man orkar hålla på…som ifrågasätter ”varför” jag inte svarar – ja, här har ni förklaringen.

Det är självvalt!

Hushåller med min energi helt enkelt.

 

 

Fick t om ett svar där det står ”är du gift?” eller är det hemligt…”

Ja, då kan man verkligen inte ha koll på vem jag är.

Eller om man skriver ”är du blyg” om jag nu inte svarar på meddelanden…

Eller om man skriver ”Tråkig du är när du inte svarar”

Jag behöver inte få dåligt samvete – utan jag lägger min energi  där den behövs allra bäst. På de saker som jag måste klara av.

Att jag backat en hel del socialt beror alltså på detta.

Inget annat. 😉

 

Smärtläkaren sa till mig redan på mitt första besök för fem år sen – ”Du måste sluta slå i smärttaket hela tiden….för att kunna läka”

Jag hade/har ett typiskt ”on-off” beteende – dvs kör tills jag stupar….

😉

Till vilken nytta?!

Och varför fortsätter jag då göra det….

”Duktiga flickan” syndrom.

Rädd vad andra ska tycka om jag inte tar tag i saker?

Jag vet inte.

Men jag har insett att jag måste förändra mitt egna beteende – om jag överhuvudtaget ska kunna bli något bättre.

Därför bestämde jag mig för ett tag sen.

Jag ska säga nej. Våga säga att ”nu orkar inte min kropp mer”  och sen inte ändå köra på.

Jag ska våga lägga min energi först och främst på mina barn, familj, välja tillfällen när jag orkar umgås med vänner…och de som har förståelsen för att jag inte alltid orkar – eller fel,  att min kropp inte orkar – ja, det får stå för dom.

:-)

Kylan, vintern, är värsta årstiden. Det vet mina närmaste om. Och då stannar jag helst hemma.

Hoppas att jag klargjort lite till de som undrar.

Ha en underbar dag! Och var rädda om er.

:-) Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *