IDAG – ÄR EN MYCKET SPECIELL DAG….;-) IDAG ÄR NINAS FÖDELSEDAG!

Ja, för över 12 år sedan mötte jag denna underbara fantastiska kvinna Nina…..

Så jag tänkte ägna dagens blogg  – till just NINA….

STORT GRATTIS UNDERBARA NINA!
bild-742211

Några av er känner kanske igen Nina från Ensam Mamma Söker där hon (tillsammans med fina fantastiska Susanne) hjälpte till att både ”välja” ut killar bland alla bilder 😉 …och sen även medverkade i många av avsnitten på olika sätt! B la ”korsförhörde” de alla killarna för att kunna välja ut ”rätt man” till mig…..men var bara ”Jannes förhör” som kom att visas på TV naturligtvis…. 😉

Nina (hennes man Johan) har funnits med i mitt liv genom allt –  precis som min underbara mamma och naturligtvis resten av familjen – med dessa vänner, har alltid ställt upp! Alltid kunnat se det positiva i det negativa, skrattat med mig genom allt det ”sjuka och absurda”, gett kloka råd och andra synvinklar som jag själv inte kunnat se….

Så jag brukar säga att det är ”min  och barnens” andra familj….Även Susanne har nu de sista 6-7 åren varit den som funnits där med alla sina kloka tankar och sin fantastiska positiva utstrålning i mitt liv. Och jag är så oerhört tacksam för alla dessa personer. För deras vänskap.

Och det är därför så oerhört viktigt för mig – att den eventuella framtida man – som står vid min sida, tycker om Nina och dessa vänner – framförallt att de trivs att umgås med dessa vännerna…. 😉

bild-773

För vi är lika….Så tycker man om ”mig” – borde man därför tycka om och älska Nina…;-)

Att omge mig med människor som är som Nina är – som har denna karismatiska,  starka positiv utstrålning, stora förmågan till att kommunicera om allt på en mycket spännande intellektuell nivå,  som gillar självutveckling och  har en extremt stor dos med humor…..

Det är mycket viktigt!

Tror nog det allra bästa med Nina – ja det är nog att den där ”humorn”…..den finns där – även under de dagar då ”livet kanske inte är det bästa!”

lrg_108En-sann-vän-sträc

Nina är väl den som har ”klarat” av att välja rätt man till äktenskapet allra bäst 😉 – så jag försöker lyssna på henne och lära – och jag är fullständigt övertygad om att jag  i framtiden är mycket mer medveten om mitt ”val av man……”

Och den här gången ska han minsann få en ”OK” stämpel i pannan av vännerna, innan jag släpper in honom i mitt hem och i hela mitt liv….

20120429-122116

Livet lär mig hela tiden! 

Hur vi träffades….

Jag och Nina är alltså födda samma dag, samma år, är lika långa, samma skostorlek och har nästan samma klädstorlek….Det har väl varierat under åren…beroende på graviditeter…;-)

Men vi är även otroligt lika i mycket i våra personligheter –  och när vi den första gången möttes uppe i Hyllie vattentorn i Malmö – ja då fick eleverna helt enkelt ”slita” oss från vårt ”pratande med varandra”…..

Nina jobbade och jobbar än idag som webstrateg på VA syd, håller i deras hemsida och har även haft en del av studiebesöken på Hyllie vattentorn…..Och just den där oktoberdagen 2002 – så skulle jag ta min stora klass – bestående av mer eller mindre busiga 14- åringar – till just ”Hyllie vattentorn”…..

Och som lärare kan jag säga att man är alltid lite bekymrad över om eleverna  nu sköter sig – när det kliver in en helt ny person framför dom…Kommer eleverna visa ”respekt” och hur kommer föreläsningen vara….

In på ”scenen” kliver Nina!

Håller en superbra föreläsning och ”fångar” eleverna i samma sekund som de möter henne….;-) Och hon fångade då även mig.

Imponerade stort på mig med sin oerhört starka positiva utstrålning och sitt professionella framträdande…..Så sen när det blev ”paus” – ja då satte vi oss ned på en bänk och började prata…..och prata…..och prata…..och prata….

Det hela slutade med att eleverna kom fram och sa ”Men hallå! Ska vi inte starta föreläsningen igen snart…” 😉 hehe….

Det visade sig att Nina nyligen kommit ner till Malmö från Borås, och jag hade nyligen återvänt till Skåne efter 6 år i Stockholm….ingen av oss hade direkt hunnit skapa ett ”nytt” umgänge (mer än några gamla vänner som fanns och idag finns kvar sedan mina unga år) Och när vi satt där och pratade sa vi båda: ”Ja, jag fyller snart 30…”

Det skulle visa sig att vi var födda samma dag och samma år!

Jag fick sen några dagar senare reda på att min dåvarande fästman saknade Stockholm så pass mycket, att han ville flytta tillbaka upp – det ville inte jag….så vi bestämde oss för att ”bo ihop” fram till jul, men sen skulle vi dela på oss….

Till Ninas ”glädje” var jag då även en nyfunnen ”singel” kompis – och herregud så kul vi skulle kunna ha nu! 😉

Vi bestämde oss även för att ha en ”stor” gemensam fest när vi fyllde 30 den 22 januari! Sen var vi ute och festade ….en gång (tror jag det var) då jag var ”singel”…..Men sen redan den 22 december….samma dag min fd sambo hade flyttat ja då ringde min ”framtida” man och bjöd ut mig på middag – en kille som jag då hade ”känt” i över 10 år innan….eller jag ”trodde” att jag hade känt honom….;-)

Så det blev aldrig någon gemensam ”singel” period för oss båda! 😉

Sen blev jag gravid, gifte mig…Nina var min brudtärna!

bild-771

Då hade hon även träffat sin blivande (och nuvarande) man Johan!

bild-772

Ja, och sen har bara livet ”rullat” på….

Jag var gift, födde Bella och Ida, råkade ut för allt vad det äktenskapet sen förde med sig….

Nina och Johan fick ett barn, köpte sen en stor tomt där de byggde upp sitt ”Västerkulla gård”, skaffade två barn till….några katter, två hundar, två kaniner och en himla massa höns….

Under åren har det blivit många midsommarfirande, nyår, allt från vanliga vardagsmiddagar till mega stora fester….Alltid lyckade – alltid trevliga! 😉 Vi kanske inte alltid tycker ”samma sak” – men vi har aldrig blivit ovänner….inte mer än att jag fått mig en ”Cecilia, be nu om hjälp om du behöver!” Eller en ”Du ska alltid vara så himla förstående gentemot den du dejtar/är tillsammans med…..” 😉

Lovar – att jag LÄR MIG! 😉

Lite ”knasiga bilder” på oss…..

bild-774 bild-775 bild-776 bild-779

Ja, så med dagens blogg vill jag helt enkelt bara säga från djupet av mitt hjärta  – att jag och barnen är evigt tacksamma för att våra vägar möttes den där dagen för över 12 år sen!

Ensam mamma söker hösten 2012

Då det har medfört en härlig lång vänskap.

SÅ STORT TACK! 😉

Ha nu en underbar dag! Det ska jag ha och att få börja min födelsedag med frukost på sängen (bestående av en pepparkaka och två små presenter) från mina underbara små tjejer  – som jag älskar allra mest i livet – ja mer än så – det behöver jag inte få idag!

Det slår verkligen allt….:-)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ensam mamma söker hösten 2012

EN DOLD SJUKDOM (EDS) – EN UNDERBAR KVINNA – ETT POSITIVT LIV…och MÖTE MED MALOU PÅ TV4!!

Den stora förmånen som man har när man skriver blogg – det är nog att man får förmånen att ta del av många starka livsöden…
Ibland när vi lever i vår ”vanliga” värld, klagar på alla dessa triviala saker i livet – så behöver vi ibland ”väckas” upp för att inse att varje andetag du tar i livet – är ett andetag du ska vara mycket ”rädd om”…

Livet kan förändras…

Men även om det gör det – så går livet bra att levas ändå  – på ett bra sätt. Det är alltid upp till dig själv!
Många människor som jag möter i livet, som har upplevt ”olika trauman”, säger nästan alla samma sak – jag njuter mer av livet idag – så varför levde jag inte mitt liv så innan…?

Är det så att det kanske helt enkelt ”krävs” att vi tar oss igenom ett eller flera trauman och jobbiga saker i livet – just för att vi sen ska stanna upp och uppskatta det vi har?! 

 ”Livet blir alltid vad du gör det till – så ge aldrig upp!” 

tumblr_mn3evx8SKR1rdes1jo1_500

Dessa möten med andra människor, vars livsöden och personligheter fascinerar mig – det kommer jag aldrig sluta påverkas av..
Så idag kommer jag här i min blogg lyfta fram denna helt underbar, starka kvinna….en tjej som är ett levande bevis på att…

Oavsett hur ”jobbigt” livet än må vara mot dig – så går det alltid att skapa det ”positiva”  – även i det ”negativa”....att det är upp till dig!

Hennes namn är JONNA BALOGH…
Och här nedan kommer en del av hennes historia….

Igår var det en vanlig lördagskväll i Sverige, många av oss tänkte nog allra mest på stormen Egon som förde ett himla väsen utanför fönstret, men hemma hos Jonna… där rådde det även full ”storm inom henne…” (taget från Jonnas FB)

”Jag är till 200% en diamant….
Nu har jag testat så många gånger utan att gå sönder. Och ikväll fick jag banne mej bevis på att ja jag är inte bara Wonderwoman. Jag är även diamondgirl…
Jag lyckades banne mej slå en volt från soffan drog i hela min flank, som jag precis börjat få nya smärtanfall i, precis hade jag hunnit svälja medicinen, innan jag slog i hela bordskanten och landade som en död val på golvet med en duns –  som ekade 10 ggr högre än stormen Egon.
Jävlar i havet vad ont det gjorde… 
Hur lyckas man?
Alltid… 
Idag var ännu en dag full med massa spännande saker som dyker upp, och som jag krampaktigt håller tummarna för att det ska bli verklighet. Både från här och där och där och här.
Åh vilket 2015 jag blickar fram emot.
Jag bara vet det.
Jag bara känner det.
Och en underbar kväll med finaste vännerna
Alltid lika mysigt.
Lite smått trött.
Lite smått sliten.
EDS tror att Liseberg har dygnsöppet.
Glömde sätta upp skylt med öppettider!

Note to self : skylt med öppettider sätts upp vid uppstigning imorgon.
Snart film-och poppemys med mannen.
Favorit i repris kväll efter kväll…”

Ja, detta ovan var ett utdrag från Jonnas liv. :-)

En oerhört positivt och humoristisk kvinna – som ni säkerligen la märke till i hennes beskrivning ovan av sitt ”anfall” 😉

En tjej som har den stora ”turen” att vara omgiven av en underbar man, som alltid ställer upp och finns vid hennes sida trots hennes sjukdom (tänk om alla män hade varit sådana…), och hon har även många fina bra vänner och tre fina barn – men som måste lära sig hantera och leva med det faktum att ”mamma är sjuk”…Men Jonna är ju fortfarande deras ”mamma” ändå….
Vi som inte har en sjukdom som denna fruktansvärda – vi kan nog ändå ”förstå” hur svårt det måste vara  – att vara en bra mamma, en bra partner och en bra vän, en positiv stark människa – och samtidigt klara av att vara positiv och slåss mot denna sjukdom  som inte går att styra över…

Ja, och sen även behöva slåss mot sjukvården som inte alltid är den som kämpar tillsammans med dig…;-)

Och för att klara allt detta så måste man verkligen att vara en ”wonderwomen” – eller som Jonna skrev ovan en ”diamondgirl”…

”VEM” ÄR DÅ EDS  – DEN SJUKDOM SOM JONNA OCH HENNES FAMILJ LEVER MED VARJE DAG…

Den som ”äter” hennes energi och påverkar allt hon gör?

VAD ÄR EDS?  (Ehlers-Danlos syndrom)

För mig var detta en ganska ”okänd” sjukdom innan jag fick vetskap om att Jonna fanns, men Jonna mailade och berättade för mig att personer med EDS har ofta en kronisk, progressiv smärta.
Vid den allvarliga formen (vaskulär typ) så finns svagheter i de stora blodkärlen och i de inre organen, vilket då kan ge livshotande bristningar. EDS finns hos alla folkslag i hela världen och uppskattas till 1 på 5000 invånare, svenska siffror finns ännu inte…
EDS, som egentligen heter Ehlers Danlos Syndrom, är en medfödd genetisk sjukdom. Bryter många gånger inte ut förrän i 25 – 30 års åldern, men på många har det brutit tidigare än så, t o m små barn kan ha svår EDS…

Med facit i hand inser Jonna att hon har egentligen har ”känt av sjukdomen” i hela sitt liv – så länge hon kan minnas…Hon hade alltid ont nånstans…. i magen, huvudet och benen. Sjukvården diagnostiserade henne med magkatarr som 12-åring, hon fick sen diagnos ”svår migrän” som 17-åring och sen ”överrörlig”…
Det är först under de sista åren som hon fått diagnosen ”EDS”…

Detta är väl sjukvården i ett ”nötskal” 😉

Läkaren: ”Vi vet inte riktigt vad det är du har – så vi ger dig några diagnoser, så får vi se om vi ”träffat” rätt med någon…”

Ju fler vi sättre – desto större chans att en stämmer…?!

Problemet med EDS är att det ger ju olika symptom på olika personer…

Eftersom vi har bindväv i hela kroppen sätter sig EDS i hela kroppen, eftersom sjukdomen är en bindvävsdefekt, den gör att vårt kollagen inte funkar som det ska… ”Kollagen” är kroppens klister som håller ihop oss, men istället får de som har EDS b la slappa leder.

Jonna har minst en kroppsdel om dagen som går ur led. 

Utöver EDS så har Jonna fibromyalgi, ME, gluten och något annat som stör det autoimmuna systemet…

 Hon har konstant smärta 24 timmar om dygnet.

Jonnas vardag…
Sjukdomen har gjort henne så pass sjuk och svag i kroppen att hon sitter i rullstol 100% av tiden. Hon kan inte ens stå upp på sina ben längre, de bara viker sig…vilket innebär att hon idag måste ha hemtjänst 6 ggr per dygn och tillsyn en gång på natten.
Jonna kan inte ens dra ner byxorna för att gå på toa själv. Utan det får de hjälpa henne med. Hon får även hjälp att klä på och av sig, duscha, lagar mat, städa, fixa håret mm.
I början kändes det fruktansvärt för henne att behöva ta emot all denna hjälp….men idag ser hon det positiva i att kunna lägga den energi som sjukdomen inte tagit av henne, på sina barn, familj och vänner istället….

Jonna får ofta smärtanfall, då hon kryper omkring på golvet…bara skriker….och gråter….Hon svimmar minst en gång i veckan, får kraftiga ”skov” ca varannan månad – och det är sådana enorma smärtskov att hon måste åka ambulans med blåljus in till sjukhuset….
Om man säger att en människa har en smärtskala på 1-10  – så ligger Jonna på en ”sexa” under ”en bra dag” – och när hon får dessa ”skov” så ligger hon på en ”tolva”…

Då är hon ofta medvetslös – lever på morfinsprutor varannan timme de första dygnen efter ”skovet”…

Det tuffa med sjukdomen är att lika lite som samhället vet om denna sjukdom – vet vården – så även om Jonna har haft turen (och det är verkligen turen) att kunna få ”diagnos” – så kan man bli oerhört illa behandlad av läkare.

Många läkare kan inget om EDS….

Vissa läkare påstår att det är en ”hobbydiagnos”, att den är påhittad, att det är psykiskt mm. Jonna har ofta fått vara sin egen läkare – trots att hon varit så sjuk. Dvs det krävs att man agerar ”frisk” för att orka vara sjuk….

Symptomen för EDS är b la att man är extremt överrörlig, alla leder går för ”långt ur sina lägen”, migrän, smärtor i magen,  bensmärtor och ben som ”inte funkar”, har svårt att greppa med ena handen, har dåligt minne, extremt sjukligt trött, ont i ryggen, hemska smärtanfall i flanken, kotor som hoppar ur led i nacken och nedre skallbenet mm.

Ändå älskar Jonna livet mer än någonsin idag…

livet

Hon har fantastiska vänner och familj som stöttar henne till 1000, tack och lov. Många undrar hur Jonna kan vara så positiv och glad när hon måste leva med denna fruktansvärda grymma obotliga sjukdom EDS . Men för henne har inte ens funderingen funnits där till nåt annat…

”Ska jag sluta älska livet – bara för att jag får en obotlig sjukdom? Aldrig!”

happy-life-quotes-smile-Favim.com-486697_large

Klart livet blivit tuffare men det är underbart. Jonna säger till mig att hon har faktiskt aldrig mått så bra i hela sitt liv. Idag vet hon verkligen vem hon är och hon vet verkligen vad det verkligen betyder att: ”leva en dag i taget och ta vara på stunden!”

Att kunna ta till vara på guldkornen i livet….

Så hon går faktiskt aldrig runt och tycker livet är orättvist – eller att hon är bitter för” just hon skulle bli sjuk i EDS”.  Utan hon ser det som  att ”Nu är det som det är…” Och man vänjer sig.
Hon tänker absolut inte vara en av alla de som ”blir bitter och tycker jäkligt synd om sej själv”.Jonna tänker leva livet.
Visserligen på ett helt annat sätt än förr. Men hon njuter mycket mer nu av livet – än innan…Leende ansikte med leende ögonTjockt svart hjärta

Förra året var hennes mål att bygga upp sitt psyke och idag finns det inte en läkare som ”sätter sig på henne”.

ATT ”KRÄVA” SIN RÄTT TILL DIAGNOS…

Jonna har blivit den där ”besvärliga patienten”, som inte ger sig…men kanske är det även det som har ”räddat” henne och gjort att hon kan leva vidare med sin sjukdom…Jonna vet idag vad hon har rätt till!

Hon fick sin diagnos (EDS) i oktober 2013.

Sen dess har hon legat inne sju gånger för ”smärtskov”.

När hon låg inne för sitt femte skov  – bestämde hon sig för att göra något… så hon ändrade hela sin instagramsida, började berätta öppet och naket varje dag om ”hur det är att leva med EDS.”
Hur hon har det, och hur snabbt det kan svänga bara på ett dygn, samt även hur tufft det är för familjen….Det måste vara fruktansvärt som närstående att bara kunna ”stå och titta på” när den person som står en nära får dessa fruktansvärda hemska smärtanfall….Och veta att ”man kan inget göra… ”

ÄRFTLIGHET…
Jonna är den enda i hennes familj som har grav EDS men alla tre barnen har ärvt sjukdomen. De är inte ”jättesjuka” idag, men har ändå vissa problem som de får hjälp med redan nu, och förhoppningsvis blir de aldrig så sjuka som Jonna är – troligen mycket tack vare att de behandlas redan nu…Och förhoppningsvis slipper även barnen få höra, som Jonna fick höra, att hon var en ”hypokondriker” och hon skulle bara ”bita ihop”…
När Jonna började berätta helt öppet, fick hon en massa läsare på sin blogg. Så hon satte ett mål för sig själv – att när hon nådde 500 följare på instagram  – då skulle hon starta ett projekt som skulle samla in pengar till forskningen om EDS i Sverige…

Vilket hon gjorde!

PROJEKTET…@fightforeds. 
Jonna trodde först att målet inte skulle kunna uppnås förrän till nyår, men detta nådde hon redan i somras, och då satte hon upp nästa mål…insåg att hon inte skulle orka dra allt själv – så hon fick med sig fem tjejer till som hoppade på projektet. Och de har idag alla olika ansvarsområde. inom projektet. (Tilde Järlesäter, Malin Apel,  Stina,  Fanny Isaksson  och Mikaela Kangas Wikström.)
Dessa tjejer har nu startat en facebooksida som heter:

Zebras are everywhere – Fight for EDS…

Finns även en instagramsida  som heter @fightforeds. 

På både facebooksidan och instagramsidan sprider dessa underbara  tjejer bra info om EDS, de har tävlingar, auktioner mm. Och man kan även donera pengar via hemsidan, via en panta utmaning  – vilket innebär att när man pantar donerar man pengarna till #fightforeds. De sprider även nyheter på sidorna, samt så finns en direktlänk till deras officiella hemsida där de har en shop, information om ”de som ingår i projektet.” Och de skänker alla pengar oavkortat till EDSSTIFTELSEN  – öronmärkta till forskningen.

Stort grattis då de har precis kunnat skänka sin första donation på 5000 kr, målet är naturligtvis att kunna skänka ännu mer…

PROJEKTET BEHÖVER DOCK SPONSORER!

Så om någon därute kan ge förslag till potentiella sponsorer till dessa tjejernas projekt – hör gärna av er! Maila mig eller Jonna Balough.

Vill du läsa mer och stötta hennes verksamhet kan du även gå in på hennes hemsida:  Zebras are everywhere – Fight for EDS


Jonna ska vara med i MALOU EFTER TIO PÅ TV4!! (i februari)

Där ska hon berätta om sin sjukdom och om deras projekt. Vilket naturligtvis är lite nervöst för henne, men samtidigt är det ju en sådan enormt stor chans att nå ut i Sverige och visa att de finns. Och kanske framförallt att sjukdomen ”EDS” finns!

Ju mer pengar de får in ju mer kommer det att kunna forskas kring EDS, och ju fler människor slipper ”vandra” omkring inom sjukvården, utan att få besked om vad det är som är ”fel”…

Och att en  tjej som Jonna orkar se på livet positivt trots allt – det beror nog mycket på hennes kärlek till och från andra människor – och framförallt hennes kärlek till livet….men det visar ju bara ännu tydligare att….

HJÄRTA 2

Så ett stort tack till dig att du tog dig tiden  till att läsa dagens (ja jag vet lååååånga…) blogg! Hoppas att du kände att det var värt det.

Det kändes mycket värt för mig att få ta del av Jonnas livsöde – så stort tack Jonna för att jag fick ta del av din historia. :-)

Och genom att ”lyfta fram” hennes berättelse – så kan kanske någon annan bli hjälpt – eller få styrka i livet. Jag vet att detta är Jonnas syfte med… 😉

Det finns så många fler starka livsöden i min omvärld 😉 – ”öden” som jag gärna skulle vilja lyfta fram här i bloggen – men vet att öppenheten till att vilja berätta om ”sitt” – det måste starta hos personerna själva och alla är inte där i livet, inte än….;-)

Själv kommer jag alltid tro på att om  man ”delar med sig av sitt jobbiga”  (utan att då måla upp bilden av mentaliteten ”tyck synd om mig” ) – då kommer denna ”öppenhet” alltid generera positiva vågor på vattnet…”Vågor” som gör att det ”jobbiga”  – kanske hamnar hos någon annan som känner att ”oj, jag är inte ensam…” – eller hos de som kanske känner ”ja, vad har jag egentligen att klaga på i livet – jag som är fullt frisk och kan göra allt det jag vill…”

Jag brukar säga som så att min ”misshandel” var på ett sätt ”lättare” att hantera – än ”svarta pricken på hjärnstammen” förra året. Detta eftersom jag visste att ”jag kunde lämna exmannen” men en eventuell ”hjärntumör” som påverkade mitt liv – skulle jag aldrig kunna ”springa” ifrån…

Så tänk efter! Mår du dåligt av saker i ditt liv – kan du då förändra det som får dig att må dåligt – FÖRÄNDRA DITT LIV!

Kan du inte förändra – ACCEPTERA  – och försök sen tänka att ”LIVET GÅR ATT LEVA ÄNDÅ – du bara måste anpassa dig lite….

En miljon styrkekramar till alla er och framförallt till Jonna och hennes familj! /Cecilia

JAG 1

ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR OCH EN GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!!

Nytt år, nya möjligheter….insett nu att det blev nog lite konstigt med några av bilderna under kvällen….;-)

Är ju inte så tekniskt av mig…

La tydligen in dubbelt av en av bilderna….och sen råkade jag ta bort den av de två likadana bilderna där en del nyårshälsningar fanns….var inte meningen….så inte illa menat….bara så ni vet….;-)

Ida blev min hjälpreda i köket idag när vi fixade ”glassbomben”….

bild-706bild-701bild-702

Som blev ett lyckat inslag på nyårsfesten…:-)

bild-700bild-699bild-714

 

Mangosorbet i mitten med kokosglass runt….och kolasås över…

Vännerna hade ordnat med god mat råddjurssadel och anka med klyftpotatis och krispiga grönsaker…men för mig blev det hummer…

bild-711

….roliga lekar och vi fick även besök av en 15 veckors busig valp som totalt charmade oss alla…;-) Och som själv jagade ner sitt ”byte”…bild-717

Bella blev ”kär” i lilla vovven Molly, liksom alla vi andra…;-)

bild-718

Fina goa underbara glada vänner, lagom många idag och lagom lugnt….och många busiga barn…;-)

bild-715

Utsikten från Nina & Johans hus är otroligt härlig….många raketer….bild-713bild-719

bild-707

Ja, med detta lilla korta inlägg mitt i natten vill jag önska er en fortsatt fint 2015! (Och prova nu göra glassbomben – väl värd sitt lilla arbete…)

Hjärtekramar…;-)